Vad skulle min blogg vara utan en egen presentation av mina alldeles egna små kattisar?

 

Då jag arbetade utanför Stockholm som hästskötare fick jag möjlighet av några väldigt kära vänner hemma i Hälsingland att ta en av deras kattungar från den kull som de hade då. Jag tvekade lite, men samtidigt kände jag att jag nog behövde lite sällskap i mitt lilla hus ute på Värmdö.

 

Under min semester den sommaren (2011) åkte jag och en vän till min storasyster, som är en riktigt kattälskare, ut till gården för att kika på kattungen. Det visade sig att det var två kullsyskon kvar, som var mer eller mindre oskiljaktiga. Hur det nu var kom vi hem med två kattungar, Gustav och Selma, till mina föräldrar som blev en aning förvånade, men fann sig i situationen bra.

 

Katterna bodde med mig på Värmdö fram till att jag hösten 2011 blev sjuk. Dels förvärrades nackskadan efter en behandling, samtidigt som en bråkig körtelfeber bröt ut. Jag blev sjukskriven och vi insåg efter en tid att det skulle ta för lång tid att komma tillbaka i skick, för ett så fysiskt arbete. Jag fick flytta hem till mamma och pappa i Ljusdal, och med mig kom mina två underbara katter.

 

Under min tid som sjukskriven, som blev närmare tre månader innan jag var människa igen, hade jag min lilla Gustav i knät större delen av dagarna när jag låg utslagen i soffan. Ibland får jag för mig att djur har ett sjätte sinne... Åtminstone var katterna väldigt bra sällskap under en tuff tid.